På GT:s tid förekom S vid rådfrågning i bestämda situationer och för att förutsäga framtiden. Hesekiel talar om tre metoder: att skaka pilar för att se åt vilket håll de faller, att rådfråga husgudar och att skärskåda lever, Hes 21:21. Hosea nämner S med hjälp av käppar och stavar, Hos 4:12. Det förekom tolkning av syner och drömmar, Hes 13:6; Sak 10:2, och man utnyttjade skådande i bägare, 1 Mos 44:5. Även i Israel kunde man fråga "andar", 5 Mos 18:10f. Spåmän kunde ta betalt för sin insats, Mik 3:11. Om Saul berättas att han besökte en andebesvärjerska som skulle mana fram Samuels ande, 1 Sam 28. -S i alla dess former var förbjuden i Israel, 3 Mos 19:26; 5 Mos 18:10-12, men praktiserades trots detta. S var liktydigt med avguderi och bristande förtroende för Gud. De kraftiga angreppen från profeterna mot S visar att den hade en omfattande och betydande funktion i Israel, Jes 44:25; Mik 3:7; Sak 10:2. Det berättas om Saul, 1 Sam 28:3, och Josia, 2 Kung 23:24, att de drev ut spåmän ur landet.

I GT nämns S bara några få gånger och då för att framhålla hur fåfänga de babyloniska stjärntydarnas bemödanden är, Dan 4:4. Jesaja ironiserar över dem som spanar i stjärnorna, Jes 47:13. Jeremia förmanar dem som måste bege sig till Babel att inte förfäras för himmelens tecken likt hedningarna, Jer 10:2. S föll säkerligen under förbudet mot SPÅDOM och TECKENTYDNING, 5 Mos 18:10-14, men kan likväl ha utövats i tider av religiöst förfall, 2 Kung 21:6.

Det finns i de flesta kulturer. Det gäller att genom yttre tecken tolka framtiden. Det kan ske genom astrologi, fåglars flykt, djurens inälvor etc. Det talas om T också i GT, som tar kraftigt avstånd från all T, 3 Mos 19:26; 5 Mos 18:10; 2 Kung 17:17; 2 Kung 21:6; 1 Sam 28:9. Det talas om spåmän hos filisteerna, 1 Sam 6:1-2, och om andebesvärjerskan i Endor, 1 Sam 28:8ff. Hesekiel nämner om det i Orienten mycket vanliga beskådandet av levern, Hes 21:21.

Simon Apg 8:9-24

Men där fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och som hade fått folket i Samarien att häpna. Han gav sig ut för att vara något stort och fick alla med sig, hög som låg, och de sade: "Han är Guds kraft, den som kallas Den stora kraften." De slöt upp kring honom därför att han länge hade hänfört dem med sina trollkonster. Men när de hade börjat tro på Filippos och hans budskap om Guds rike och Jesu Kristi namn, lät de döpa sig, både män och kvinnor. Simon kom själv till tro. Han blev döpt och vek sedan inte från Filippos sida, och han häpnade när han såg vilka tecken och under som skedde. Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes,  som reste ner och bad för de troende att de skulle få helig ande. Ty ännu hade Anden inte kommit över någon av dem, de var bara döpta i herren Jesu namn. Men nu lade apostlarna sina händer på dem, och de fick helig ande. När Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden förmedlades, erbjöd han dem pengar och sade: "Ge denna makt åt mig också, så att den jag lägger mina händer på får helig ande." Men Petrus svarade: "Förbannelse över dig och dina pengar, om du tror att du kan köpa Guds gåva. Du har ingen rätt till det vi förkunnar, ty ditt hjärta är inte rättsinnigt inför Gud. Omvänd dig från denna din ondska och be till Herren, så kanske han förlåter dig ditt uppsåt.  För jag ser att du sprider bitter galla och snärjer med orättfärdighet." Simon svarade: "Be för mig till Herren, så att inget av det som ni har sagt drabbar mig."

Elymas Apg 13:8-12

Men Elymas - namnet kan översättas med "trollkarl" - motarbetade dem och sökte förhindra att ståthållaren kom till tro.Saul, som även kallades Paulus, fylldes då av helig ande. Han spände blicken i honom  och sade: "Du djävulens son, full av list och fräckhet, du fiende till allt rättfärdigt, skall du aldrig sluta med att göra Herrens raka vägar krokiga?  Nu slår dig Herrens hand. Du skall vara blind en tid och inte se solen." I detsamma föll töcken och mörker över mannen, och han gick runt och famlade efter någon som kunde leda honom.  När då ståthållaren såg vad som hade hänt, kom han till tro, överväldigad av Herrens lära.

Slavflickan Apg 16:16-19

När vi en gång gick till bönestället, mötte vi en slavflicka som hade en spådomsande i sig och som skaffade sina ägare goda inkomster genom att spå. Hon följde efter Paulus och oss andra och ropade: "De här männen står i den högste Gudens tjänst och förkunnar vägen till frälsning för er." Så höll hon på i flera dagar, tills Paulus förlorade tålamodet och vände sig om och sade till anden: "Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att fara ut ur henne." Och i samma ögonblick for anden ut. När hennes ägare såg att hoppet om fortsatt förtjänst hade farit sin väg, tog de fast Paulus och Silas och släpade dem till torget och stadens myndigheter.

Skeuas Apg 19:13-17

Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala herren Jesu namn över sådana som hade onda andar. De sade: "Jag besvär er vid den Jesus som Paulus förkunnar." Så gjorde sju söner till en viss Skeuas, en judisk överstepräst. Men den onda anden svarade dem: "Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?"  Och mannen som hade den onda anden i sig for på dem, övermannade dem alla och tilltygade dem så illa att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga. Detta blev känt i hela Efesos bland både judar och greker, och alla greps av fruktan, och Herren Jesu namn blev ärat.

Demetrios Apg 19:24-39

En silversmed som hette Demetrios tillverkade artemistempel av silver och skaffade därmed hantverkarna avsevärda inkomster. Nu kallade han samman dem och andra som hade samma slags sysselsättning och sade: "Ni vet att vi har den här verksamheten att tacka för vårt välstånd. Men nu både ser och hör ni att den där Paulus har fått en mängd människor att ändra sig, inte bara här i Efesos utan i nästan hela Asien, när han säger att gudar som vi gör med våra händer inte är några gudar. Det är inte bara vårt hantverk som riskerar att få dåligt rykte, vi kan också befara att vår höga gudinna Artemis tempel mister sitt anseende och att hon själv blir berövad sin storhet, hon som hela Asien, ja hela världen, dyrkar."Vid dessa ord blev de ursinniga och började ropa: "Stor är den efesiska Artemis!" Hela staden råkade i uppror, och från alla håll rusade folk till teatern och man släpade med sig Gaius och Aristarchos, två makedonier som var reskamrater till Paulus. Paulus ville då gå in och tala till folket men hindrades av lärjungarna. Några i provinsrådet som var hans vänner skickade också bud till honom att inte visa sig i teatern. Där ropade alla i munnen på varandra. Mötet var förvirrat, och de flesta visste inte varför de hade kommit dit. Men några ur hopen satte Alexandros in i saken, när judarna skickade fram honom. Han ville hålla ett försvarstal och gav tecken till tystnad. Men när man upptäckte att han var jude, började alla på en gång ropa: "Stor är den efesiska Artemis!" och höll på så i ett par timmar. Stadens sekreterare fick folkmassan att lugna sig och sade: "Efesier, finns det någon människa som inte vet att staden Efesos vårdar den höga Artemis tempel och stenen från himlen? v36 Ingen har förnekat detta, och därför skall ni hålla er lugna och inte göra något överilat. Männen som ni har fört hit har varken skändat vårt tempel eller hädat vår gudinna. Om Demetrios och hans hantverkare vill föra talan mot någon, så finns det en domstol som sammanträder, och det finns ståthållare. Där kan folk anklaga varandra. Men är det något mer ni yrkar på, får det avgöras av den lagliga folkförsamlingen. Efter vad som har hänt här i dag riskerar vi att anklagas för uppror, eftersom vi inte har något att anföra till försvar för denna oordnade sammankomst." Med de orden fick han mötet att skingras.

Förbudet mot alla former av ockultism (spådom, stjärntydning, teckentydning etc.) är starkt förankrad i GT och den israelitiska religionen och i NT och den kristna kyrkan.

Förklaringen står att finna i den bibliska verklighetsuppfattningen, att det bara finns en Gud som har skapat allt, änglar, människor, djur osv, men att många änglar har avfallit från gemenskapen med Gud. Dessa andar fortsätter att verka med övernaturlig förmåga, men i fiendskap mot Gud. Orsaken till förbudet att kontakta andra andar än Gud är att de är onda och motarbetar Guds verk och förhindrar människor att återfå kontakt med sin Skapare.

Ockultismen "fungerar" många gånger, men för sina utövare allt längre bort från Gud.